lördag 18 oktober 2008

Jobbat färdigt!

Jaha, då har jag jobbat min sista dag på Sahlgrenska för ett tag framöver. Känns konstigt och lite overkligt så här två dagar senare. Har inte riktigt förstått innebörden än och än så länge är det mer som att ha en längre ledighet än att ha tjänsteldigt på obestämnd framtid. Kanske kommer det kännas annorlunda om ett par dagar och framför allt när jag lämnat landet.

Har ju hela tiden trott att jag är oumbärlig på avdelningen så på något sätt borde ju Strokeenheten kollapsa utan mig tycker jag. Men tydligen kommer den att fortsätta sin verksamhet utan mig! Tro det eller ej!
Självklart har jag fullt förtroende för mina föredetta medarbetare, det är inte det, men ändå känns det som om avdelningen på något sätt kommer förändras utan mig. Vilket den ju självklart kommer att göra! Frågan är bara om den skulle förändrats annorlunda med mig där? Bättre? Eller kanske till och med sämre? (Troligtvis till det bättre...)
Hmm, kanske lika bra att inte veta vad som kunde hända... Förändringen kommer ju och jag hoppas verkligen att alla som är kvar på avdelningen kommer att ta denna chansen och göra något riktigt bra av den. Trots nedskärningar och påtvingade arbetsförändringar. Se till att göra avdelning 19 till den bästa strokeenheten i landet, ni har ju kunskapen och det gäller bara att förmedla den till alla nya.
Låt inte rivalitet och revirpissande förstöra det vi tillsammans byggt upp under dessa sju år.
Just nu kan jag bara säga lycka till och vill ni ha råd eller bara brainstorma så finns jag bara en bredbandsuppkoppling away!

Tack alla för denna tiden, jag kommer att sakna er alla!
Kramar från Emma-Li

1 kommentar:

Anonym sa...

Klart att vi kommer att sakna dig gums. Du har mycket kunskap som du gärna delade med dig av. Många roliga stunder har vi haft. Glömmer aldrig min första sommar på 19 när du och jag jobbade ihop, tror det var nästan 3 veckor. Vilket radarpar vi var. Livet går vidare och det måste det få göra. Måste själv säga att det känns konstigt att inte vara på jobbet, saknar väl kanske inte just själva jobbet, men mina arbetskamrater. Hoppas att du får det bra nu och vi måste se till att träffas nångång, så du får se prinsen växa till sig. Många härliga höstkramar från Tess och Kim